söndag 21 oktober 2007

Lättja och slarv! Vi har hela listan!

Nä, nu har jag gått och dragit på det här i över en vecka. Och nu är det nästan midnatt och jag orkar inte ta några bilder. Påfallande många objekt i dagens lista är dessutom av typen "vagt gråaktig hög" och därmed inte så photogenique.

Vi gör så här i stället:
Om något verkar sådär extra intressant, så lämna en kommentar så plåtar jag glatt. (Lämna gärna en kommentar ändå, jag har ingen aning om vilka som döljer sig bakom besöksstatistiken. Upplys mig!)

Saker jag inte ens mindes att jag har på gång:

  1. Strumpfötter åt min bror
    För fem-sex år sedan fick min supertrendige bror handstickade sockor i julklapp av mig - världens mest oväntade julklapp, jag lovar. Än mer oväntat var att han tydligen nästan använt ihjäl dem. Mamma bärgade de sorgliga resterna och till jul ska det bli hela fina fossingar på dem. Mönstret på nedviket är ett Komi-mönster som jag hämtat från Uuve Snidares bok Fiskartröjor.

  2. Snowdrop shawl
    Påbörjades för ett par år sedan när jag skulle packa ner alla mina garner inför en flytt. För att ha något att göra medan alla lådor flyttades runt, runt i det stora femtonspel som en hopflyttning innebär, så ville jag ha en liten, trevlig stickning. Lagom lätt mönster, bara ett nystan och en sorts sticka. Tyvärr tog nystanet slut på sista raksträckan bård och det tog ett drygt år och ännu en flytt innan jag hittade resten av garnet. Då hade luften liksom gått ur mig. Förresten är det inte min färg. Och så blir den så liten. Blä.

  3. Illorange sommarkoftan
    Billigt Garn skrev med en dåres envishet om hur man stickar tröjor uppifrån och ned. Och då måste jag ju också prova. Garnet är det numera på goda grunder utdöda Primula från Marks & Katten, där en glansig viskostråd ringlar sig runt ett mattare bomullsgarn. Tyvärr fastnar alltid stickorna i viskostråden som genast töjs ut och blir ful och tufsig.
    Men koftan blir helt OK, även om den är så tokorange att till och med jag måste ta på mig solglasögon. Behöver något slags beslut om ärmavslutningen + få ett blixtlås isytt. Kanske till sommaren.

  4. Huldrekoftan
    Dreamcatcher Cardigan ur Teva Durhams Loop'd'Loop. Bara medaljongen i ryggen kvar att sticka. Det kan nog bli av snart.

  5. Röda sjalen
    Jag har stickat tre-fyra variationer på färösjalar eftersom jag tycker att de är suveräna vardagssjalar - varma, lättstickade, sitter kvar på axlarna utan att bråka - men jag har gett bort allihop. Den här ska vara bara till mig. Därför är det heller inte så superbråttom.

  6. Söta kattungen
    Den första stickning jag påbörjade åt Vilda Bebin, innan hon ens hade börjat sparka ordentligt i magen. Jättegullig kattunge ur Kath Dalmeny's World of Knitted Toys, men tyvärr stickas den i delar för att sedan sys ihop ... ja, ni fattar, va?

  7. Mammas spedetröja
    För ganska många år sedan lyckades jag släpa med min mamma till Karin Kahnlunds Slöjdjul på Nordiska Museet. Nu är min mamma inte sådär jättemycket för stickat - men spedetröjorna gick hon igång på. Så till den milda grad att jag plötsligt stod med ett tröjkit i handen och ett löfte att sticka tröjan. Som alltså stickas i tunt, tunt garn på stickor 1.5 mm. (Men lyckligtvis valde hon en röd tröja, en mörkblå hade nog blivit helt omöjlig för ögonen i längden.)
    Jag stickade glatt tappert på, även om jag sällan kom upp i ens en cm om dagen. Men så började mamma inse att hon nog inte gillade ringningen riktigt. Eller figurformningen. Eller materialet - ull är varmt och det är min mamma också.
    Nu vilar arbetet i väntan på att någon av oss ska bestämma sig för att dra igång det igen.

  8. Strumpor till Pappa
    Samma jul som min bror fick sina sockor så skulle min pappa också få ett par. Och sex år senare är de fortfarande nästan klara.
    Muddmönstret har jag plockat från Karin Kahnlunds vackra tröjmönster i Hemslöjden nr 6 2001. Varför kan inte jag skapa så självklart vackra mönster?

Uråldriga ting som bara ska monteras:

  1. Grå koftan
    Nygårdsanna designade en gång en kollektion i ull och lin för Hemslöjden. Där ingick en mäkta stilig grå kofta. Jag hade aldrig stickat klart en tröja, men det hindrade mig inte från att
    1. Skaffa garn och mönster.
    2. Faktiskt sticka färdigt den och börja
    3. Montera den, vilket jag gjorde snabbt och slarvigt och aldrig fullföljde. Här måste alltså först sprättas och sedan sys. Arrgh!

  2. Lilla, lilla bruna koftan
    Jag impulsköpte Elsebeth Lavolds Vikingamönster i stickat och blev alldeles snurrig av lycka. Här skulle stickas! Det skulle bli en Freja, fast utan krage och tjafs och med en lite annan bård. Jag räknade och räknade och lusläste alla mönster jag hittade för att få till detta. Däremot tänkte jag aldrig på att räkna på vad den obetydliga skillnaden i stickfasthet kunde tänkas innebära på ett helt plagg. Det blev en liten, liten kofta - men om några få år kan nog Vilda Bebin ha den;-)

  3. Gråaktiga koftan
    Nu hade jag upptäckt Marianne Isager och hennes underbara bok Stickade tröjor året om. Bitvis helt vild i färger och modeller och med mer avancerade sticktekniker än vad jag hade hittat någon annanstans. Jag bestämde mig dock för en ganska nedtonad modell - en enkel kofta med litet spetsmönster och avvikande ränder. Det blev en symfoni i grå-brunt med alldeles för tjockt garn, men den här gången hade jag faktiskt tagit viss hänsyn till sådana detaljer. Skulle kunna bli riktigt söt. Lite synd bara att min faiblesse för grå-brunt avtagit med åren.

Saker som ska repas upp alternativt kastas:

  1. Mystiska bomullströjan
    Jag hade en orange bomullströja som jag älskade. Jag ville ha en till, helst svart. Fast jag var luspank student, så den fick inte kosta något. Jag hittade vansinnesbilligt bomullsgarn i solkigt gråsvart i en korg i en döende garnaffär. Och så mätte jag och räknade och fick ihop det ganska bra. Fast - det blir ju lite skillnad på en tätt maskinstickad tröja i hårdtvinnat garn och en handstickad i slankigt garn i varierande tjocklek. Den blev uppenbart mystisk i fasonen och såg allt smutsigare ut. Frågan är om jag skulle ta och rädda garnet.

  2. Rödsvarta koftan
    Fyndade röd-svart Wåhlstedtsgarn på Gunga Din (då fortfarande i Stockholm). Det skulle nog nästan räcka till en kofta. Jag mätte och räknade och Snåldjävulen drog bort lite här och där. Halvvägs genom koftan insåg jag att
    1. Garnet skulle räcka och
    2. Koftan skulle bli för liten.
    Men det är fortfarande ett väldigt trevligt garn. Något ska det väl kunna bli.

  3. Gröna flättröja
    Ännu en tröja från Isagers Stickade tröjor året om. En läckert figurnära ribbad tröja med små flätor strödda lite här och där. Och rundstickad skulle den bli, med ärmarna instickade på vägen. Jag hade till och med hittat det perfekta garnet - en tweedig grön färg av Peer Gynt.
    Jag höll som bäst på att sticka i ärmarna när jag passade på att prova tröjan. den satt väldigt fint, åtminstone om jag sträckte på mig. Fast - vad varmt det blev helt plötsligt?
    Människor som fungerar som levande värmeelement ska kanske inte sticka tajta inomhuströjor i tjock ull... (Men Autumn Rose då, är inte den tajt och helyllig och varm...TYST!)

  4. Blå islandströjan
    Mönstret var hopfantiserat utifrån en suddig bild på en mäkta stilig islandströja. Snabb och rolig stickning som skulle ha blivit en överraskningströja till sambon. Överraskade honom i stället med att flytta ut. Bara att repa upp.

  5. Fina damens jacka
    Fritt efter Britt-Marie Christofferssons mönsterskiss i Formgivarnas Stickbok. Stickade i ljuvligt tunt ullgarn från Ankis Design och använde min favoritjacka som mönster. Vet faktiskt inte varför jag slutade - den blev ju jättefin. Borde kanske ta upp den igen.

Samt ett par virkade saker:

  1. Virkad scarf med blommor
    Det fanns en virkad scarf med bulliga rosor i Scarf Style. Den ville jag inte virka. Men efter mitt bröllop ville jag gärna virka mig en scarf utifrån min brudbukett med djupröda rosor och vita orkidéer. Det håller jag på med än. Rosorna är nog klara nu, men orkidémönstret måste jag göra om. Fast virka är tyvärr inte så jättekul.

  2. Förtjusande trädgårdshatt för krympta huvuden
    Finfin idé från Maria Gullbergs Tid att virka. Jag tyckte det var ett bra projekt att ha liggande på jobbet och virkade något varv då och då. Men jag satt i kontorslandskap och hade verkligen ingen lust att göra mig till åtlöje genom att faktiskt prova hattskrållan. Det blir en väldigt trevlig hatt att ha om jag någon gång skulle råka köra mitt huvud i 90° vittvätt.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag vill se kort på Hybris vet du väl ;-)

Kristina sa...

hihi helt underbar lista. Nu gäller det väl bara att du bestämmer vad du ska göra klart och ej.

Eva i Halmstad sa...

Helt fantastisk lista.
Ha de gott ,Eva

LenaL sa...

Härlig läsning! Känns alltid bra att se att man inte är ensam i UFO-havet.

Skulle vara jätteroligt att få se Röda Sjalen vid tillfälle.

Ha en skön helg!

Agata sa...

Åååh, tack.

För den här listan var väl bara ämnad för astt sprida glädje hos oss andra uppstartar-människor som bara lyckas räkna samman en 7-8 ufon i lådor och skåp och som ändå har lite dåligt samvete för det.

Nu känns allt mycket bättre. Tack igen!