onsdag 7 oktober 2009

Sjalar

Jag älskar sjalar! Särskilt de varianter där man börjar med att lägga upp en kolossal massa maskor (som utgör nederkanterna på sjalen) och sedan minskar i mitten tills man maskar av en enda maska i "nacken" på sjalen. Och här finns det traditioner som räcker till!

  • Shetlandssjalar
    Tunt, tunt garn, komplexa mönster och lång tradition resulterar i ljuvliga sjalar som helst ska kunna dras genom en vigselring. Här kan man sticka sig igenom sin levnads dagar utan att någonsin bli fullärd.
    Fast - och detta är som att svära i kyrkan - jag är egentligen inte så förtjust i just spetsmönster med mönstring på varje varv. Dessutom tycker jag att de oftast stickas för glest. Jag vill ha lite mer kraft och soliditet i spetsmönster, vill se kontrasten mellan de öppna och de solida ytorna.
    Nä, shetlandssjalarna får nog vara denna gång. Annars är
    Heirloom Knitting ett paradis för den som älskar spets eller bara vill veta mer.

  • Färöiska sjalar
    H
    är finns det soliditet. Traditionella färöiska sjalar stickas med rätstickning som bas, oftast med bara en större mönsterbård. Dessutom är de inte triangulära, utan är försedda med en kil mitt bak, så att de ligger kvar på axlarna i alla väder. Och de stickas nerifrån och upp. Och jag har en förtjusande bok på färöiska med ett tjugotal mönster.
    Fast - jag har redan stickat tre sådana sjalar tidigare och har en fjärde på gång. Inte mycket till utmaning, alltså...
    Här finns några exempel på färösjalar.

  • Isländska sjalar
    Mer spets och mer varierande former än de färöiska. Möjligen inte riktigt samma traditionstyngd. Även här en förtjusande bok på ett tungläst - men dechiffrerbart - originalspråk. Och även här har jag redan varit inne och tjuvstartat:


  • Estniska sjalar
    De här har jag faktiskt inte provat på, trots att jag äger en estnisk bok som är fylld med fantastiska spetsmönster. Spännande mönster med udda inslag (som muscherna i de berömda liljekonvaljemönstren). Ja, det här lockar!

  • Orenburgsjalar
    Kanske mer kända som Gossamer shawls. Tunna, tunna ryska sjalar (en kvadrat med 150 cm sida väger under ett hekto). Fantastiska symmetriska mönster med en bas av rätstickning. Udda konstruktion med en bård som stickas integrerat med själva sjalen. Flera av mönsterdetaljerna är mönstrade på varje varv, men av någon anledning besvärar det mig inte här. Jag har drömt länge om att sticka en sådan sjal.

tisdag 6 oktober 2009

Överflöd

Det är inte klokt hur många sorters traditionell stickning det finns. Och då räknar jag ju bara dem som jag dels känner till, dels blir så entusiastisk över att jag vill ägna en utmaning åt dem.


Så jag gör som vanligt en lista. Den kommer snart.

söndag 4 oktober 2009

Utmanad

Jag fick min utmaning redan igår (och hur du hinner med det Lisa, det fattar jag inte), men jag har fortfarande inte tänkt klart. Jag har utmanats i stilen "Vals/Foxtrot", dvs de verkligt klassiska stilarna. Så här skriver Visa Lisa:

Så hur utmanar man dig? Jo, genom att be dig utöka din repertoar ytterligare – inte med att hitta på själv, utan genom att ösa ur den rika sticktradition som allas vår favorithobby vilar på! Tvåänds- eller bohusstickning, estniska eller färöiska sjalar, stort eller litet… Valen inom utmaningen är många och helt upp till dig, men jag ser nu fram emot att se dig djupdyka i något för dig helt nytt att inspireras vidare av i framtida alster!

Så nu tänker jag. Och tänker om. Och gör listor. Mindre än en vecka kvar innan det är dags att lägga upp...

torsdag 1 oktober 2009

Jo, jag vet...

... att det var länge sedan sist. Väldigt länge. Och det hade blivit längre ändå, om inte Visa Lisa dragit igång sin utmaning.

Jag anmälde mig till sist som koreograf, vilket känns som någon slags hybris. Samtidigt så vet jag ju att jag numera betraktar anteckningsblocket som ett lika nödvändigt redskap som stickorna, och att jag reflexmässigt räknar om andras mönster för att passa garn/storlek/teknik. Och så var det ju det att jag inte kunde låta bli att genast börja skissa på egna idéer för de olika dansstilarna...

Så nu är jag tillbaka, i alla fall så länge utmaningen varar. Och jag har ju saknat bloggandet. Det är bara så ont om timmar på dygnet...

måndag 24 mars 2008

Ett mönster blir till, del 1

Hm... jag har för mig att jag i ett svagt ögonblick utlovat några inlägg på temat "Ett mönster blir till". Och nu har jag ett så trevligt projekt på G, som jag tänkte att ni skulle få följa från upplägg till avmaskning. Det är en jacka/kofta som har krävt ett visst mått av planering - jag har ritat, suddat, räknat, svurit - och om jag nu bara babblar på om alla detaljer så kommer ni allihop att sova inom någon minut.

Därför är min plan att ni får följa med medan jag stickar, och så kommer idéer och lösningar allteftersom jag stickar dem. Det betyder att ärmisättningen (som jag planerade ganska tidigt) kommer rätt sent och att vi börjar med nederkanten (som jag inte tänkte klart förrän vid uppläggningen).
Lite bakvänt kanske, men - tro mig - inte hälften så rörigt som om jag tvingade er att följa med i mina ursprungliga tankekrumbukter.

Men allra först ska vi tala om inspiration. För en gångs skull kan jag här peka direkt på vad som inspirerat mig - Short-Row Hat av Véronik Avery.
Jag stickade en sådan i julklapp till min vän eM

och blev så förälskad i mönstret att det raskt blev en likadan till mig, fast i fegare färgställning.


Det är ett lustigt mönster, där varje romb stickas klart innan nästa påbörjas. Ändå går inte maskorna åt olika håll som i näverkont eller dominostickning, utan intrycket blir närmast att rutmönstret sytts ihop eller möjligen stickats med "rutigt garn" i tomtens julverkstad. Det hela åstadkoms med den smartaste användning av förkortade varv jag sett. Förkortade varv används ju oftast för att forma plagg - den typiska användningen är i en stickad häl, men bystkilar och midjeminskningar är också relativt vanligt.
I Short-Row Hat däremot används de både för att forma mösskullen och för att åstadkomma ytmönstret. Det är stillsamt genialt och på så sätt väldigt typiskt för Véronik Avery som alltid tycks designa utifrån tesen att "less is more" - skenbart enkla plagg, men alltid med någon liten finess gömd i mönstret. Hon har för övrigt ett väldigt fint litet scarfmönster med i vårnumret av Knitty. Titta gärna på det medan jag skriver nästa inlägg...

fredag 21 mars 2008

Det kunde man ju ge sig på...



Ett ovanligt bra och grundligt test. Nu måste jag iväg och köpa bokhyllor.

onsdag 20 februari 2008

B

Barn, vård av
Anledningen till att det inte hänt så mycket på bloggen de senaste veckorna - Vilda Bebin har klarat av sin första influensa, raskt följd av första öroninflammationen. Jag återkommer med lite mer sammanhängande inlägg så snart jag sovit mer än tre timmar någon natt.